tiistai 19. maaliskuuta 2013






Day 1

Jag måste medge att det var lite nervöst dagen före och på morgonen. Ett helt nytt ställe med helt nya människor, för att inte tala om alla djur! Det blev en tidig väckning för mig, men kände mig väldigt ivrig direkt när jag vaknade. Idag var äntligen den dagen jag drömt om sedan litet barn och väntat på i flera månader. Jag skall jobba med djur. Och inte vilka djur som helst, utan för mig exotiska australienska djur som även innefattar några av mina favoritdjur!
Jag åt min morgonmysli och funderade ifall kängurun äter morgonmål. Sedan kollade jag att jag hade allt packat i väskan, inkluderat det obligatoriska som solkräm, solglasögon, regnrock och hatt.
Ready för min första dag som volontär vid djurparken.

Jag hoppades verkligen att bussarna skulle vara i tid och som tur kom jag fram i god tid. Jag har besökt parken två gånger förut, så stället var inte helt obekant, men jag är ganska säkert på att jag kommer att få en ganska annorlunda syn på stället snart. Jag fick min introduktion och två söta arbetsskjortor. Idag är du med däggdjuren, fick jag höra. Oj, var det enda jag fick ur mig. Jag hade svårt att dölja hur ivrig jag var.

Först fick jag träffa Arnold, wombaten som var ute på promenad i koppel med sin skötare. Han hade inte tid att prata så mycket då, han hade ju hela djurparken att utforska. Arnold bestämmer helt vart han vill gå och idag ville han använda dingoburen som toalett.(som jag fick städa upp senare)
Medan han är ute på promenad så kan man städa hans bur, så tillsammans med några andra voluntärer krattade vi bort löv och annat skärp och gjorde det mysigt. Vi har endast 10 minuter kvar, sa skötaren, Arnold har bestämt sig för att det är dags att gå hem. En wombat är otroligt söt men kan vara lite "grumpy".



Efter det fick jag och en annan flicka fortsätta med dingoburarna. Det var en ganska lätt och trevlig syssla. Skötaren berättade att dingona dödat en brush turkey(de finns överallt här, går omkring fritt) så ifall jag hittar  köttbitar som de inte städat undan redan så skall jag gärna plocka upp dem. Yaiks.



En stor del av dagen gick åt att göra mat åt djuren. Jag kan nu kocka för fladdermöss, wonbats och dingon. Fladdermössens diet är helt klart min favorit, en massiv fruktsallad!Medan jag bitade frukt, kom en annan skötare och slängde upp något på disken från frysen. Det var frysta möss.
Alla som känner mig, vet att det kanske inte är vad jag gillar att se. Då insåg jag att det säkert finns en del värre saker i "köket" och påminde mig om att kolla vad jag tar ut ur kylskåpet noggrannt. Men jag är ju inte  dum, jag inser helt att så är det i djurvärlden och om jag vill jobba med djur måste jag vänja mig att se mycket råare saker. Och det tog inte länge förrän en tredje skötare började klippa upp något med sax i bitar. Eftersom en fjäder blev kvar på disken insåg jag att det var en liten fryst kyckling. Yapp. Jag kunde inte låta bli att stirra med ett förskräckt ansikte. Maskarna, som jag sett kika på mig från springan i deras burk och de torkade insikterna, som jag visste att finns gömt någonstans, kändes plötsligt inte så farliga. Så jag tror att det kommer att gå ganska bra, men vid saxen går nog kanske min gräns.




Lunchdags, passligt till temat. Jag hade varit riktigt duktig och tagit fel nyckel till mitt hänglås, så jag fick generad börja min lunchpaus med en jakt efter någon som kan söndra lås. Som tur är det ett ställe med mycket lås så det fixades ganska snabbt och mannen sa att det faltiskt händer ganska ofta. Tack, känner mig lite mindre dum :) Vi har en 20 mins paus på morgonen och en timmes lunchpaus. Jag hade inte packat med något hemifrån denna gång, men blev positivt överraskad hur billigt volontärarbetarna får köpa från cafeterian. Denna dag var vi en grupp på 7 volotntärer med olika ursprung, som lunchade tillsammans. Intressant att höra allas historia!

Efter lunchen började den mest spännande delen av dagen, det var helt otroligt häftigt. Det var nämligen också dags för djuren att äta. Först fick jag ta dingomaten jag gjort och tillsammans med skötaren gå in bland dingona. Kände ena dingon sniffa på mitt ben och funderade om han överväger att dra ner mig och stjäla maten och kanske smaka på mig också. Skötaren visade med den äldre dingon hur de gör och när jag vände om satt redan dingoungarna på baken som hundarna brukar göra. Jag satte ner maten framför den och fick även klappa den på nosen. Ännu mer overkligt var det när vi kom tillbaks efter tomma skålen och vi fick hälsa på dem och jag fick några pussar i ansiktet. Många av besökarna var även förundrade hur mycket de påminner om hundar. De här dingona har ju fått en del skolning och som tur förstod pappan som stod utanför buren att förklara åt sin son att man inte kan ha dem som husdjur. Jag har ju haft turen att stöta på dingon i det vilda på Fraser Island och de påminner nog klart mer on vargar. Men en helt otrolig upplevelse var detta möte!



Jag fick även vara med på väldigt nära avstånd och se hur Golden possum kom fram för att äta. En nattvarelse som är väldigt blyg på dagen. Otroligt fin päls, sällsynt i det vilda. Squirrel gliders matade vi också och det var ett fascinerande djur jag aldrig sett förut. Fina ögon, vackra färger. Intressant diet bestående av några grönsaker, några frukter, två torkade kackerlackor och två sprattlande maskar, som gärna ville fara någon annanstans. Där tog dagen slut för min del, plötsligt var klockan 15 och jag skulle hoppa på bussen hemåt. Jag hade en super första dag, full av inspiration och väntar så på fredag då upplevelsen fortsätter!






torstai 14. maaliskuuta 2013

Här är jag igen!

En månad kan gå ganska snabbt. Någon kanske funderar på vad jag har gjort. Det gör jag med ibland =)
De första veckorna gick i stort sett åt att återuppleva människor, djur, ställen samt mat och dryck som jag saknat. Det var härligt att se min australienska familj igen och hela Brisbane. Det var en mycket konstig känsla av att vara tillbaks. Jag hade varit borta en längre tid, så allt var lite nytt igen, men ändå kändes det som att komma till mitt andra hem. Det bästa var att efter så många dagar på olika sidor av jordklotet att vara nära igen och veta att vi får njuta av det en längre tid.

Jag kom fram på kvällen och sov nästa dag till klockan två så jag kan inte säga att jag märkte av jetlag, förutom att jag en natt låg vaken två timmar mitt på natten. Men jag hade ju inget speciellt som jag måste göra på dagarna heller. Vädret de första tre veckorna var inte det bästa, rekordmycket regn i Brisbane och ibland kändes det som om man skulle ha behövt simring för att gå ut. Hur skulle jag nu få min perfekta solbränna? Nå förstås kom det soliga dagar igen och jag hade nästan glömt bort hur hett det kan bli. Men visst är det bara så skönt att gå ut med bara shorts och top. Vi flyttade in till vår lägenhet efter några dagar, en stor trea, med nyrenoverade ytor, på ett trevligt ställe nära floden och ett bra läge. En äldre man till granne som bjuder på vin och tar upp vår soptunna. Jag är väldigt nöjd och det är kiva att ha vårt eget ställe. Det har var roligt att kocka och t.o.m. städa. På grund av all extra tid har jag nästan städat allt som går att städa, det skulle jag aldrig trott om mig själv. Kanske jag allvarligt borde fundera på ett Australian Housewife program?

Jag visste att mitt volontärarbete skulle börja i mitten av mars, så jag visste att den första månaden skulle bli främst "semester". Jag hade försökt ställa in mig på att det säkert blir en hel del slappande. Jag anser att jag är en ganska aktiv person och min vardag brukar vara ganska långt fullbokad med program. Så även om det kan låta skönt att få bara vara och göra vad man vill så var det inte helt simpelt att anpassa sig till det. I början hade jag en känsla av att jag borde göra något vettigt, vad än det sen betyder. Men sen har jag också försökt tänka att vad bra att man nångång i livet har möjlighet till att göra det här, en månad kan man väl bara vara. Så jag har lärt att ta det lugnt och det visar sig att jag är ganska bra på det ändå. Det är konstigt när man inte har så mycket som man behöver göra så leder det till att man inte gör så mycket alls. Galet. Jag skulle ju t.ex. kunna blogga oftare :) För regniga dagar kände jag ett behov att göra något mer kreativt, så jag grävde fram en artistisk sida. Jag skaffade lite papper och pennor och har ritat en hel del samt lekt med fotografi. Jag har ju några väldigt duktiga konstnärer i närsläkten, men tyvärr har jag nog inte ärvt så mycket av det, men det har faktiskt varit roligt. Och pussel! Det är något med pussel som bara jag gillar, 1500 bitars på gång i vardagsrummet. Jag har dessutom börjat läsa aussiesysterns bokserie om Bounty Hunter Stephanie Plum, 14 böcker som är lätta att fördjupa sig i nere vid floden i solen. En av mina nya favoritställen. De flesta dagarna har jag gått dit för en promenad. Så jag har haft turen att ha tid med sådant som jag vanligtvis inte haft tid för. Flera dagar har också gått åt att vandra runt i butiker, men jag har faktiskt inte shoppat såå mycket ännu :)

Så det här är en del av vad jag sysslat med på dagarna, kanske inte så spännande. Kvällarna och veckosluten har däremot bestått av mer roliga aktiviteter i bästa sällskap :)

Jag har länge sett framemot att spela fotboll igen för min gamla klubb. Jag har hållit kontakt med dem och de var glada att ha mig tillbaks. På grund av allt regn och min international clearance som tog onödigt länge så hade jag inte haft fotbollsskor på mig före den första seriematchen som var på lördag. Jag och hela laget kände oss väldigt oförberedda, men det gick bra och blev en klar vinst! Jag är superivrig med fotbollen igen, vi har ett bra lag och det bästa är att fiilisen bland alla spelare i klubben är toppen!

Nästa vecka börjar ena volontärarbetet och det andra har jag haft utbildning för, väldigt spännande!!! Jag ser verkligen framemot det, det kommer att vara upplevelser för livet, är väldigt glad att jag har möjligheten att vara med om något sådant!
Men mer om det senare, det här blev redan för långt.